Drivkraft

question-mark

Inspiration eller hårt arbete? Blir man bättre av en skrivarkurs?

Förra sommaren tog jag chansen och gick en akvarellkurs på en ö i den bohuslänska skärgården. Jag har aldrig sett mig som målare. Teckning var inte ett av mina favoritämnen i skolan. Någon sa att man slutade utvecklas om man inte fortsatte måla efter den period när man spontanmålar som barn. Jag är benägen att hålla med. Jag är övertygad om att jag skulle rita en häst på samma sätt som jag gjorde när jag var tolv år. Jag har sett pennan som mitt naturliga redskap när jag vill beskriva verkligheten. Nu kan jag se att det i viss mån varit lite av en black om foten att jag dragits med denna inställning. Det har gjort att jag inte heller tagit tillfället i akt att pröva på måleri. Runt jul förra året fick jag ett infall och köpte lite akrylfärger och dukar i en hobbyaffär. Den lilla lådan var nog tänkt för en yngre publik men passade mig utmärkt. Jag satte mig vid köksbordet och började experimentera. Det var magiskt! Det var enkelt, akryl är tacksamt eftersom man tvättar penslarna med vatten och slipper lösningsmedel. Man kan måla på både duk och papper om man vill. Jag vågade, provade och tyckte det var kul. Jag blev nyfiken på akvarell och fick tipset att prova akvarellkritor som gör det lättare att bestämma över de egensinniga pigmenten. Inspirerad av möjligheterna bokade jag så en akvarellkurs i början på sommaren. Det var oerhört lärorikt. Jag fick inblick i tekniken och gavs nya verktyg att skapa motiv. Jag måste erkänna att jag inte målat särskilt mycket sedan dess men jag har mina tavlor stående och jag känner mig väldigt nöjd. Vart vill jag då komma med detta?

Jag provade att gå en kurs i att måla eftersom jag inte såg mig som målare, jag var nybörjare och villig att lära. Nu sitter jag alltså och funderar på en skrivarkurs. Nåt som är helt nytt. Man kan ju undra varför jag inte gått detta tidigare. Jag har ju alltid tyckt om att skriva. Jo, jag har faktiskt varit rädd. Har aldrig tyckt att jag på något sätt varit en fullfjädrad skribent/poet men innerst inne har jag nog fruktat att bli bedömd och kritiserad. Allt jag skriver kommer ju inifrån mig själv och jag har nästan svårt att tåla att det skulle skärskådas och hyvlas. Av samma anledning har jag inte heller läst särskilt mycket lyrik genom åren. Jag har varit rädd att förlora min identitet i skrivandet, varit rädd att jag skulle ta in alltför mycket och bli någon slags copycat. Först på senare tid har jag insett att jag faktiskt utvecklas genom att läsa andras texter. Min särart bevaras och kanske blir min egen stil ännu mer tydlig, för mig själv inte minst. Jag som alltid gått på flow i mitt skrivande och varit försiktig med att redigera mina texter i efterhand. Väldigt sällan har jag bett om synpunkter på mitt arbete. I många fall håller kanske texten hela vägen men jag har också upptäckt att man kan förfina känslan i en text genom att faktiskt stryka och flytta om mellan raderna. På ett sätt plocka russinen ur kakan. Volymen är inte alltid en garanti för kvalitet. Ibland kan man genom att hitta kärnan i en text få en ännu starkare känsla i uttrycket. Detta gäller även omvänt, det händer att jag fortsätter där jag egentligen tänkt sätta punkt och märker att det lyfter!

Sammanfattningsvis är jag alltså mogen för att ta ett steg till i min utveckling som skribent. Bara det att jag gett mig etiketten poet kanske är en begränsning jag inte alltid gagnas av. Varför stanna vid lyrik om jag nu skulle få lust att ta ut svängarna och skriva noveller, romaner eller debattinlägg? Till syvende och sist har jag förstått att det är möjligt att utveckla sin berättarkonst. Bloggen har i viss mån blivit en dörröppnare till ett annat sätt att berätta. Att gestalta mer än bara de där kärnfulla raderna som kännetecknar mycket av lyriken. En resa har tagit sin början och det skall bli spännande att se vart jag hamnar…

2 thoughts on “Drivkraft

  1. Marie skriver:

    Åh, låter ju spännande! Jag får surfa runt lite o kolla upp det. Kul med hattkurs, själv gick jag porslinsmålning, otippat teknikintensivt och roligt!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s