Min poesi

dikt 102

 

Tjugosju grader i september

Mjukgrå himmel
 disig stad
Som ett betongvarmt löfte

Skuggor vilar över de fallna
 löven
I en brun mugg av papper
 med lock
Hon vet
att mjölk i kaffet heter Latte
Och hon ångrar

 

 

2 reaktioner till “dikt 102”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s