Funderingar för dagen

Tågmelankoli

När får man den där tiden med sig själv? Stunder när man måste sitta still ett tag, inte kunna springa ifrån sig själv. Idag sitter jag på tåget och tänker…

I en vardag med plikter och krav blir tempot högt och tiden till eftertanke blir något som lätt prioriteras ner. Sådant brukar komma ikapp förr eller senare. När man minst anar det och kanske just då när det verkligen inte passar. Små orosmoln som i sin osynlighet klumpat ihop sig har blivit till massiva lågtryck som drar in med storm och regn. Tränger undan förnuftet och fyller bröstet med knivar och ögonen med tårar.

”Jag är världens sämsta förälder”

”Min partner förstår mig inte”

”Jag känner mig som en bluff på jobbet”

”Varför är jag så trött”

”Hur gör alla andra för att orka”

Vi fyller igen hålen med godis, Netflix och ”asociala” medier. Lägger upp klämkäcka citat från nätet i vårt instagramflöde i hopp om att det skall ske ett mirakel och ger dessa så kallade livsvisdomar en närmast magisk betydelse. Ungefär som att sluta röka, ju fler man berättar för desto mer pinsamt att inte klara av det. Så om jag skriker ut till alla mina vänner på Facebook att ”fånga dagen” ”lev i nuet” så kommer jag att bli bättre på det själv eftersom det vore för pinsamt att deppa ihop när jag ju faktiskt borde veta bättre…

I nästa vecka är det februarilov, och vi som inte kunnat ta ledigt och hyra en stuga i fjällen får trösta oss med att ”min son sitter ändå hellre vid datorn” eller ”min dotter är ändå hellre med sina kompisar”.

Så sitter vi där med våra telefoner och iakttar våra vänner som ”äntligen är framme i Sälen”.

Det blir mest bilder med gnistrande vinterlandskap och glada barn. För vem vill se en bild av termosen med choklad som läckte ut i baksätet på bilen den där härliga dagen? Vem vill se en dödstrött, svettig sexåring som vägrar åka lift? Eller mamman som inser att hon inte längre får plats med magen i termobyxorna?

Oavsett vem du är och hur ditt liv än ser ut, du skall veta att du är värdefull och det du gör är det bara du som kan göra så bra!

Du är unik men inte ensam. Vi är många som inte tror oss om att räcka till. Men det gör vi. Vi är banne mig helt enastående hela bunten. Ta med dig det. Var stolt. Och kommer det ett lågtryck, gråt om du behöver det, var mjuk mot dig själv och våga känna att du duger!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s