Jag kommer upp från tvättstugan. Mina blå foppatofflor i stark kontrast till 50-talets marmorsten i trappan. En svag doft av sköljmedel.
Alla människornas otåliga steg.
Avlägsna suckar.
På väg bort eller hem, in eller ut.
Jag vill känna lukten av hemma. Jag öppnar dörren.
Doften av stekt falukorv, jag blir glad, nöjd över att ha lyckats göra mat idag också.
Lite av skrattet från middagen hänger kvar i köket. Här bor vi.
Jag har känt doft av nyfallen snö och regnvåt asfalt. Jag minns doften i luften när jag fick min första kyss.
Det finns stunder då allt flyter ihop, nu, då och jag…
Ögonblick som samsas och bygger mitt liv.
Jösses, så grannt du skriver kvinna. Så precis man känt så, så precis man mått så och så precis som man har lett så. 🌹
GillaGillad av 1 person