Att möta sig själv på halva vägen. När vi trodde att vi visste hurdana vi var, tänkte att nu har det nog hänt det som skulle hända. Nu kan vi ta plats i fåtöljen och betrakta livet. Just då. Just då får jag syn på någon som kommer runt nästa krök. Det är jag! Jag… Fortsätt läsa Halvvägs
Idag är det en sådan där dag när jag ligger i vänsterfilen. Här går det smidigt, inga hinder. Jag är nästan steget före mig själv. Det liksom går av sig själv med det mesta. Jag är jag nu, inte igår eller i nästa vecka. Jag är nu och det behövs inte särskilt mycket för att… Fortsätt läsa I friska luften
Varför duger jag inte som jag är? Vad är det som får mig att kröka rygg om jag mot förmodan skulle våga mig ut i mjukisbyxor. Med ögon i nacken, försöker försäkra mig om att ingen jag känner är i närheten. Stryker längs väggarna, påminner mig själv om att jag faktiskt måste köpa kaffe. Suck,… Fortsätt läsa Huka dig
Min hjärna är min bästa vän och min största fiende. Vi språkas vid på daglig basis, många samtal har karaktären av lite kallprat. Vi går igenom för och nackdelar med det rådande vädret, vi funderar över om vår budget ser ut att hålla för innevarande månad och vi lyssnar till musik med mer eller mindre… Fortsätt läsa Ibland drar jag inte ens upp gardinerna
"Bättre fly än illa fäkta, den som gräver en grop åt andra fallet ofta själv däri, liten tuva stjälper ofta stort lass, ropa inte hej förrän du är över bäcken, inga träd får växa till himlen..." Nuförtiden skulle man nog kalla det att man inte vill jinxa nåt genom att nämna något en har på… Fortsätt läsa Locket på och hatten av
Jag kommer upp från tvättstugan. Mina blå foppatofflor i stark kontrast till 50-talets marmorsten i trappan. En svag doft av sköljmedel.Alla människornas otåliga steg. Avlägsna suckar. På väg bort eller hem, in eller ut.Jag vill känna lukten av hemma. Jag öppnar dörren.Doften av stekt falukorv, jag blir glad, nöjd över att ha lyckats göra mat… Fortsätt läsa Doften av onsdag
Jag tror inte jag kan tillgodogöra mig terapi. Jag har gått hos flera psykologer genom åren men nu var det ett tag sedan. Under den perioden var det som om jag levde något slags dubbelliv. Jag pratade med inlevelse om min barndom och mina trauman. Jag gav de riktigt smaskiga berättelser och lät de på… Fortsätt läsa Terapi
Jag får frågan "hur mår du?" Jag stirrar framför mig, vill de verkligen veta? Om någon i England säger "how do you do?" Då vill de förmodligen inte ha en längre utläggning om hur du mår. De vill att du säger "how do you do?" Jag har så otroligt svårt att formulera mig. Balanserar på… Fortsätt läsa How do you do?
Jag har ett otal gånger försökt tränga in mig i nya kostymer och skal. Omdanat och försökt forma mig efter de nya måtten. Mått på vad som duger och ser bra ut. Försökt att bli den jag tror någon annan vill ha. Passa in till nästan vilket pris som helst. Tänk dig en persika. Jag… Fortsätt läsa God jord
Hur vet man när man ska våga hoppa? Rädslan att göra fel är min ständiga följeslagare. Jag mår fysiskt illa av att behöva välja. Jag är kvinnan som alltid har en plan B, ibland även C och D. Så har det alltid varit. Någonstans på vägen har jag uppenbarligen fått utdelning på den här strategin… Fortsätt läsa Tajming
